Optimalt underhåll av varmförzinkade stålkonstruktioner
Korrosion inom Sveriges infrastruktur kostar årligen ca 100 miljarder kronor. För att minimera kostnaderna för korrosionsskador är det viktigt att välja ett korrosionsskydd med lång livslängd och en hanterbar reparationsmetodik.
Det finns idag alternativa produkter och metoder som med stor sannolikhet kan innebära kostnadsbesparingar och effektiviseringar jämfört med den praxis som beskrivs i gällande kravställning för varmförzinkat stål. Snabba och relativt sett enkla metoder för reparation av varmförzinkade stålstrukturer har potential att minska kostnader och effektivisera underhållet för en åldrande infrastruktur, och öka produktiviteten där trafikantkostnader och stilleståndskostnader har stor inverkan på den totala kostnadskalkylen.
Syftet med projektet var att ta belysa alternativa metoder för minskad miljöpåverkan och minskad kostnad i samband med underhåll av varmförzinkade stålkonstruktioner inom infrastrukturen. Målet var att undersöka alternativ underhållsmetodik ur praktisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel, samt att prova kvaliteten hos föreslagna alternativa metoder.
Viktiga resultat som projektet gav
Resultat i projektet är en rapportsamling om fyra tekniska rapporter som belyser för- och nackdelar med olika sätt att behandla varmförzinkade stålkonstruktioner med uttjänt zinkskikt.
Rapportsamlingen belyser tydligt att det finns miljövinster att hämta genom att underhålla varmförzinkade stålkonstruktioner istället för att byta ut dem. Kostnadsmässigt finns också klara fördelar, i många fall beror de på tillgängligheten av stålkonstruktionen.
Långsiktiga effekter som förväntas
Förhoppningsvis kommer projektet leda till att miljömässigt och kostnadsmässigt mer fördelaktig underhållsmetodik kommer att tillämpas av infrastrukturförvaltare i Sverige. Under projektets gång har det uppdagats att problemet med uttjänta zinkskikt är mindre än förväntat. Dock är det en tidsfråga innan problemet växer.
Om man istället för att byta ut rostiga fd varmförzinkade stålkonstruktioner kan reparera dem, förväntas det ge lägre klimatpåverkan och marknära ozon. Detta har kvantifierats i den LCA analys som gjorts inom projektet. Alternativa metoder som föreslås förväntas också ge bättre hushållning med elenergi. Eftersom nytillverkning av varmförzinkade stålprofiler ar en energiintensiv process.
Upplägg och genomförande
Arbetet inleddes med en kartläggning av alternativa reparationsmetoder. Referensobjekt för alternativa metoder i olika exponeringsmiljöer inspekterades. Provpaneler med reparerade zinkskikt exponerades och låg till grund för livslängdsbedömningar för de olika reparationsalternativen. Miljöpåverkan och total kostnad utvärderades med livscykelanalyser som baserades på korrosionsprovning.
Kort om projektet
Tidplan:
2018/04/18 - 2021/10/23
Projektansvarig:
RISE
Projektledare:
Bror Sederholm
bror.sederholm@ri.se
Partners:
RISE, Björn Tidbeck
bjorn.tidbeck@ri.se
Svenska kraftnät, Johan Bartch
johan.bartch@svk.se
Nordic Galvanizers, Annikki Hirn
annikki@nordicgalvanizers.com
St Control, Björn Stam
bjorn@stcontrol.se
Tikkurila Sweden AB, Lennart Björk
lennart.bjork@ppg.com
Zinga metall, Thor Smette
post@zinga.no
Agaria, Jonas Axelsson
jonas.axelsson@agaria.se
IPM Norden, Ulf Melin
ulf.melin@ipmab.com
Trafikverket, Hans Pétursson
hans.petursson@trafikverket.se
Oerlikon, Linda Rosenlund
linda.rosenlund@oerlikon.com
Mer information
Publikationer och bakgrundsmaterial