Kvantifiering av barriäreffekter av transportinfrastruktur

Järn- och motorvägar skapar effektiva förbindelser men kan samtidigt också skapa barriärer i lokala mobilitetsnätverk. Dessa barriärer leder till minskad gång- och cykeltrafik vilket försvårar omställning till klimatneutrala transporter samt leder till sämre folkhälsa. Barriärerna leder även till minskad tillgänglighet till arbetsplatser och service vilket främst drabbar grupper som inte har tillgång till bil i stor utsträckning (exempelvis kvinnor, äldre, barn, personer med funktionsvariation, invandrare). I konsekvensbedömningar av infrastrukturprojekt utreds barriäreffekter endast med kvalitativa metoder, vilket medför att dessa effekter riskerar att underskattas eller helt utelämnas i beslutsunderlag för investeringar. Den enda kvantitativa mätmetoden för barriäreffekter som har utvecklats av Trafikverket tar ingen hänsyn till den byggda miljöns betydelse. Fallstudien som har genomförts tidigare i projektet visar dock att den fysiska strukturen spelar stor roll för var och i vilken utsträckning barriäreffekterna uppstår. Vidare är Trafikverkets befintliga metod baserad på väntetider vid korsning av vägar och är därmed inte tillämpbar på motorvägar och järnvägar.

Mål med detta projekt var att ta fram en GIS-baserad metod för kvantifiering av transportinfrastrukturens barriäreffekter som kan användas i tidiga skeden av transport- och stadsplaneringsprojekt. Metoden ska göra det möjligt att kvantifiera barriäreffekter i relation till uppfyllelse av de transportpolitiska mål som ligger till grund för Trafikverkets verksamhet. Projektet syftade till att synliggöra de negativa effekterna som barriärer har i samhället.

Viktiga resultat som projektet gav

Projektet har resulterat i en modell av de styrande faktorer för barriäreffekter, en översikt av barriäreffekter, en katalog av indikatorer för barriäreffekter, en demonstration hur fyra av dessa indikatorer kan användas i praktiken och en beskrivning av processen av bedömningen av barriäreffekter i ett storskaligt infrastrukturprojekt. 

Långsiktiga effekter som förväntas

Med de utvecklade verktyg och insikter kan transportinfrastrukturens barriäreffekter kvantifieras och kan hänsyn tas till dessa effekter i beslutsfattning, vilket kan bidra till att reducering av barriäreffekter kan prioriteras högre.

Med färre barriärer kan fler välja gång och cykel i stället för bil vilket och förbättras tillgängligheten i samhället, aspekter som är viktiga steg i att förverkliga utlysningens vision av en transportinfrastruktur som möjliggör klimatneutrala transporter och som möter samhällets ekonomiska och sociala utmaningar. Projektet bidrar till att uppfylla de politiska målsättningarna för Trafikverket angående ökad tillgänglighet, ett jämställt trafiksystem, förbättrade förutsättningar för att välja gång och cykel, begränsad klimatpåverkan och ökad hälsa. Metoden kompletterar trafikplaneringshandboken TRAST samt Trafikverkets effektkataloger och får därmed en bred spridning bland tjänstepersoner som jobbar med planering och samhällsekonomisk bedömning av infrastrukturprojekt.

Upplägg och genomförande

Projektet har bestått av en fallstudie av hur indikatorer kan anpassas till olika sociala gruppers behov, en litteraturstudie av 60 år av barriäreffektsforskning och ett action research-projekt där tjänstepersoner från bl.a. kommunen och Trafikverket som medverkar i ett höghastighetsjärnvägsprojekt har intervjuats om processen av bedömning av barriäreffekter.

Analys från tidigare fallstudie som undersökt vilka effekter som skulle uppstå när Lundbyleden och Hamnbanan i Göteborg skulle förläggas i tunnel. Utan barriär skulle det tillgängliga utbudet av skolor (gröna fyrkanter i bilden) inom en radie på 3 km kring varje gata öka med upp till 90 %.