Klimat- och miljösmart hantering av sulfidjord

Syftet med projektet varatt utveckla metodik för en anpassad byggproduktion i form av en bättre bedömningsmodell som delar in sulfidjord i olika klasser utifrån lämplighet att återanvändas samt föreslå alternativa metoder att hantera och återanvända sulfidjord som konstruktionsmaterial. Målsättningen med projektet var att baserat på ett nytt klassificeringssystem för sulfidjord möjliggöra selektiv schaktning och hantering av sulfidhaltiga schaktmassor, möjliggöra ökad återanvändningen av sulfidjorden on site samt öka möjligheten att i fält kunna bedöma och klassa sulfidjord.

Viktiga resultat som projektet gav

Resultaten från en serie lab- och fältförsök med olika varianter på sulfid- och sulfatjordar visar hur jordens försurningspotential och lakningsegenskaper varierar beroende på innehåll av svavel och hur dessa sulfidjordar kan stabiliseras för att kunna återanvändas. Klassificeringssystemet har använts för att klassa sulfidjordar längst Norrbotniabanans första sträckning, och resulterat i att ca 40 % saknar försurande egenskaper, vilket möjliggöra enklare hantering och minskade transporter. Resultaten kommer att användas för att öka återanvändningen av sulfidjord.

Långsiktiga effekter som förväntas

Förväntade effekter är att minska dagens transport av sulfidjord, minska behovet av deponiytor som i annat fall måste etableras. Vidare kommer sulfidjord att kunna ersätta andra material som exempelvis täckmaterial till sluttäckning av deponier. Projektets resultat kommer därmed att bidra till minskad miljö och klimatpåverkan. Klassningen och demonstrationsförsöken med uppföljning av både miljö och geoteknik kan komma att öppna upp nya möjligheter att återanvända sulfidjord. Klassningen av sulfidjord bör kunna standardiseras för att kunna garantera lika bedömning i alla kommuner.

Upplägg och genomförande

Delar av lab- och fältförsöken utfördes inom ramen för ett doktorandarbete. Resultaten användes för att vidareutveckla klassificeringssystemet för sulfidjord som i sin tur möjliggör frilklassning. Branschen, inkl länsstyrelser och miljökontor har intervjuats för att förankra projektet. Klassningssystemet användes också att föreslå en schaktprojekteringsmetod som möjliggör selektiv schaktning och bedömning på plats. Klassningen har använts för att bedöma sulfid- och sulfatjordar längst Norrbotniabanan med syfte att kunna återanvända och minska deponeringsbehovet.