Samordnad, effektiv planering av järnvägsinfrastrukturunderhåll
Järnvägen behöver underhållas kontinuerligt. Idag sker underhållet efter olika sorters tillståndsbedömning. Idag planeras underhåll ofta uppdelat på teknikslag (bana, el, signal, tele) och anläggningstyper (t.ex. spår eller kontaktledning). Samordnad planering av underhåll genomförs delvis, men samordningen baseras då ofta på budgetrestriktioner snarare än på underhålls- eller trafikbehoven.
Det övergripande syftet med detta projekt har varit att optimera järnvägsunderhållsplanering genom att kombinera statistisk analys av underhållsbehov med modeller för optimerad underhållsplanering.
Förväntningen på projektet i ett längre perspektiv är att det bidrar till ett mer tillförlitligt och robust järnvägssystem samt till en lägre livscykelkostnad. Resultatet blir en effektivare och samordnad underhållsplanering till en högre kapacitet inom järnvägssystemet.
Viktiga resultat som projektet gav
Projektets har uppfyllt syftet genom att leverera: En metod för att väga samman historisk mätdata om järnvägsanläggningens tillstånd, En metod för att nyttja prediktioner för kortsiktig (< 1 år) och långsiktig (1-5 år) underhållsplanering, och En metod för att värdera och balansera kostnader och risker med uteblivet eller för tidigt underhåll.
Långsiktiga effekter som förväntas
Det förväntade resultatet på sikt är att den sammantagna underhållskostnaden kan minska efter införande av ett bättre beslutsstöd för när underhållsinsatser ska ske. Ett annat förväntat resultat är att en större andel av underhållet kan planeras istället för att bli korrigerande underhåll, vilket underlättar för schemäläggning av tåg och minskar förseningsrisker och kostnader.
Upplägg och genomförande
Projektgruppen har arbetat mot syftet via två arbetspaket. Det första arbetspaketet har utvecklat ett datadrivet arbetssätt för att prediktera underhållsbehovet baserat på tillgängliga spårgeometridata. Det andra arbetspaketet har fokuserat på att optimera planering av underhåll, med hänsyn tagen till kostnader och säkerhet. De två arbetspaketen är sammanfogade genom att planering och schemaläggningsmodellering av underhållsåtgärder har baserats på sannolikheten för att ett segment överskrider ett tröskelvärde, exempelvis den förebyggande underhållsgränsen UH1.
Kort om projektet
Tidplan:
2016/12/01 - 2020/02/07
Projektansvarig:
Luleå Tekniska Universitet
Projektledare:
Bjarne Bergquist
Bjarne.Bergquist@ltu.se
Partners:
Luleå tekniska universitet
Trafikverket
Predge AB
Mer information
Publikationer och bakgrundsmaterial