LIVAR – Livslängdsoptimering av räler

Nyhetsvärdet och idén bakom projektet var att förlänga livslängden på långa räler genom att använda en nyutvecklad högproduktiv påsvetsmetod, där ett lager material appliceras på toppen av rälen ute i spåret. En livscykelbetraktelse(utförd av RISE IVF och Swerim) visar att påsvetsning istället för byte av räler minskar klimatpåverkan drastiskt vilket validerar stor potential. Projektet LIVAR avsåg att primärt fokusera på hög produktivitet, d.v.s. hur snabbt material kunde appliceras på rälen. Denna metodik kommer visa Trafikverket och Infranord potentialen med återanvändning(reparation) före återvinning.

Syftet med projektet var att utveckla ny konkurrenskraftig och innovativ reparationsteknik för att bidra till kraftigt förlängd livslängd på räls och således minska tiden för underhåll av järnvägsräls. Idag byts utnötta räler och ersätts med nya, vilket leder till stora kostnader, långa stopp i tågtrafiken och stor klimatpåverkan. Projektet skulle fokusera på hur man på bästa sätt kan utveckla reparationssvetsning av befintliga räler ute på plats i spåret, med hjälp av mekaniserad påsvetsning och således behålla, reparera och återbruka utnötta räler för att uppnå kostnadsbesparingar och tidsvinst. Målet var att utveckla och anpassa elektroslaggsvetsning för reparation av långa rälsträckor för att underlätta införande av påsvetsning. Ett ytterligare mål var att ge Trafikverket och Infranord underlag för att visa lämplighet av reparationsmetodiken, både med avseende på rälens livslängd, ekonomiska vinning och minskade klimatpåverkan.

Viktiga resultat som projektet gav

Syfte och mål var att utveckla och anpassa elektroslaggsvetsning för reparation av långa rälsträckor på plats i spåret istället för byte till nya räler, för att minska miljöpåverkan, kostnaden och minska stopp trafiken. Delar av målen är uppfyllda då projektet har utvecklat och anpassat reparationsprocesser för långa räler. Tyvärr visar resultaten från LCC analysen att det inte är ekonomiskt försvarbart att reparera långa rälsträckor med dagens förutsättningar men det finns fortsatt stora möjliga miljövinster.

Långsiktiga effekter som förväntas

Förväntad effekt var att bidra till minskad klimatpåverkan men på grund av konstandaspekten som utkristalliserades från LCC-analysen visade det sig att reparation av långa räler inte är ekonomiskt försvarbart, trots antagandet att förlänga tekniska livslängden med 20 år. Det öppnade däremot upp diskussioner om reparation av växlar som möjligt område för vidare utveckling.

Upplägg och genomförande

Genomförandet påverkades till viss del av Corona då många gemensamma svetsförsök blev inställda, samt möten och andra planerade aktiviteter. En central projektdeltagare från ESAB slutade sin anställning tidigt in i projektet, vilket har skapat förseningar samt andra utmaningar. Först utfördes svetsförsök för att förstå tekniska begränsningar, som input till LCC-analysen. Med facit i hand skulle LCC-analysen utförts tidigare i projektet för att vägleda inriktning på de tekniska försöken avseende: processtyp, produktivitetsmål, maximal kostnad på utrustning etc.