Förenklad och hållbar cykelbanedesign utanför stadskärnor

Dagens cykelinfrastruktur utanför tätorter är bristfällig i Sverige och kräver ofta cykling på vägrenen vid högtrafikerade vägbanor med höga hastigheter. Detta äventyrar potentialen för cykling på landsbygden. Anledningar till bristen på cykelvägar är bland annat hög kravställning, höga kostnader och långa ledtider, svårigheter med marktillgång samt en ofördelaktig ansvarsfördelning. För att undanröja dessa hinder ska projektet a) identifiera möjliga policy-relaterade lösningar i en s.k. policylabb process (AP2) och b) testa och utvärdera en konstruktionsvariant för cykelinfrastruktur (AP3) – prefabricerade trämoduler – som innebär lägre kostnader, lägre resursanvändning och kortare ledtider samt högre flexibilitet i leddragningen, i de tre kommuner som ställer upp som testbädd. Projektet avrundas med en grundlig kartläggning av kommunernas kommande behov av cykelinfrastruktur (AP1), en kartläggning av andra konstruktionsvarianter (del av AP3) och en reflektion av resultaten med en referensgrupp bestående av Trafikverket, SKR, Västra Götalandsregionen och ytterligare fem kommuner; det tillkommer olika kommunikations- och spridningsaktiviteter (AP4).
Behovsägare – fem kommuner med främst glesbygdkaraktär, där Åre, Orust och Uddevalla kommun kommer ställa upp som testbäddar – kommer involveras i alla delar av projektet. Projektet leds av forskningsinstitutet RISE; medverkande innovationsparter är Modular Cycling Networks AB som har utvecklat en prototyp för prefabricerade trämoduler för cykelvägar. Trämodulkonstruktionen har en TRL på 5 i dagsläge, och ska tack vare projektet uppnå en nivå på 7 eller 8.

Projektet bidrar till mer jämlikhet och jämställdhet i trafiken eftersom en bättre, säkrare cykelinfrastruktur ökar tillgängligheten för grupper med högre riskaversion såsom barn, kvinnor eller äldre, samt personer utan tillgång till t ex bil/körkort.

Projektet bidrar till InfraSweden2030:s mål att snabbt bygga ut effektiv cykelinfrastruktur och bidra till ökat cyklande utan de långa ledtider som är vanliga för dagens cykelbanor. Praktiska lösningar ska implementeras i en testbädd och uppskalningsmöjligheter utvärderas.