Beslutsstöd med sensordata från spårtrafiken

Beslutsstöd via sensordata från spårtrafik och infrastruktur för ökad resurseffektivitet – Hur information från spårfordon och infrastruktur kan omvandlas till kloka beslut, som minskar påverkan från energi och eleffekt samt frigör kapacitet i kollektivtrafiken. Den innovation som föreslås är en digital beslutsstödsmodell (Modellen) till beslutsfattare, trafikhuvudmän och operatörer, som kan användas för att prioritera rätt åtgärder med syfte att effektivisera energianvändning och effektuttag så att kapacitet kan frigöras i spårtrafiksystemen. Sensordata från fordon och infrastruktur används för att identifiera delar i systemet som kan effektiviseras och föreslå lösningar, som presenteras i form av ekonomiskt bedömda Business Case som snabbar på genomförandeprocessen. Modellen och identifierade lösningar kommer implementeras i Trafikförvaltningens verksamhet under projektets treåriga löptid. Stora delar av modellen och flertalet lösningar kommer kunna användas till gagn för flera moderna spårfordonstyper/tillverkare, och vara skalbar till andra spårtrafikbeställare och operatörer. Teknikmognaden vid projektstart bedöms till TRL nivå 6.

Modellen påskyndar omställningen till hållbar transportinfrastruktur genom att med konkreta åtgärder bidra till en minskning av energianvändning, och ett lägre samt mer stabilt effektuttag, i spårtrafiken. Som ett resultat frigörs kapacitet i eldistributionen som gör det möjligt att öka mängden kollektivtrafik, samtidigt som kostnader sänks för kollektivtrafikproduktionen.

Tre aktörer samverkar i innovationsarbetet genom en kärngrupp av 3 kvinnor och tre män. Behovsägaren och projektledaren Trafikförvaltningen (TF) tillhandahåller data & prototyp till Modellen; Tidigt i processen identifierar TF och operatören MTR tillsammans potential i fordon/infrastruktur där resurseffektiviseringen är sannolik. Förslagen tillsammans med resultat från aktuell forskning blir vägledande för utveckling av Modellens utformning. Vetenskaplig förankring och metodologisk utveckling av Modellen sker av KTH, som med analyser av den faktiska trafiken och infrastrukturen förfinar åtgärdsförslagen och bygger BusinessCase. För snabb time-to-market är operatörsmedverkan en nyckel – MTR har incitament att implementera åtgärderna inom befintligt trafikavtal, liksom TF vill omsätta dem i infrastrukturen. Effekter av den generiska Modellen för spårtrafik och undersökta exempel på spridbara åtgärder renderar i lönsamma åtgärder för trafikbeställare och utövare som jämnar ut effektuttag så att kapaciteten kan ökas. I fyra arbetspaket genomförs projektet, då data från fordonen analyseras, och åtgärder prioriteras genomgår en ekonomisk nytto/kostnadsbedömning i BusinessCase. Modellen kan även identifiera rätt omfattning (varaktighet) och rätt plats i systemet för de mest effektiva åtgärderna så att fordon/infrastrukturen kan uppdateras. Verktyget kan hjälpa infrastrukturägare, trafikoperatörer, underhållsentreprenörer, att mer transparent och med ökad träffsäkerhet fatta rätt beslut om investerings- och/eller driftåtgärder.

Sammanfattningsvis tillgodoser projektet InfraSweden2030s ambition med utlysningen, att få fler aktörer att i samverkan (TF, KTH, MTR) utveckla sin innovationsförmåga, skapa nya lösningar som bidrar till målen för hållbar utveckling (minska energi och effektuttag i spårtrafiken). Även att innovationerna är skalbara och kan implementeras inom en snar framtid (sensordata analyseras och en generisk och skalbar beslutsstödsmodell byggs, tillämpbar för andra huvudmän och operatörer). Omställningen till en hållbar transportinfrastruktur kan påskyndas vad gäller klimat- och miljöpåverkan med fokus på energi och effektuttag. Lösningar börjar implementeras redan under projekttiden och förs över på andra spårtrafikslag.