Arbetskrafts- och totalfaktorproduktivitet i bygg- och anläggningssektorn – två empiriska analyser

Projektsammanfattning

Föreliggande studie syftar till att förse bygg- och anläggningssektorns beslutsfattare med ett förbättrat underlag för att styra mot produktivitetsförbättringar. Det knyter an till InfraSweden 2030s övergripande mål om en konkurrenskraftig transportinfrastruktur men i synnerhet till fokusområdet produktivitet. Studien avser att ta ett kunskapskliv från den uttjatade och ogrundade bilden av en sektor med lågproduktivt. Vi avser att, med en kritisk ansats, genomföra två typer av analyser.

1. En analys av totalfaktorproduktiviteten i bygg- och anläggningssektorn, där Sverige jämförs med åtta europeiska länder baserat på KLEMS data med en ny metod för att korrigera tidigare mätproblem.
2. En analys där anläggningssektorn separeras från byggsektorn för att jämföra produktivitet på nationell basis. Dessa svenska data från SCB tillåter att göra en analys av arbetskraftsproduktivitet.

Båda analyserna kommer försöka korrigera för tidigare utpekade problem med datakvalitet och att mäta produktivitet. I delstudie 1 är tanken att utveckla metoden i Abdel-Wahab och Vogl (2011), som jämför produktivitetsutvecklingen i den svenska bygg- och anläggningssektorn med andra svenska sektorer, för att därefter jämföra den relativa skillnaden med andra länder. Det är ett sätt att ta hänsyn till heterogeniteten mellan länderna då den totala ekonomin fångar upp landspecifika skillnader som konjunkturcykler, eventuella skillnader i datainsamling, inhemsk ”potential” för byggbranschen och växelkurser. Detta har stor potential att korrigera för en del av de utpekade problemen och ge en bättre bild av den svenska bygg- och anläggningssektorns produktivitetsutveckling gentemot Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Holland, Spanien och Storbritannien. Delstudie 2 är en deskriptiv analys av arbetskraftsproduktivitet.

Målet är att ge den bästa möjliga bilden att produktivitetsutvecklingen i den svenska bygg- och anläggningssektorn. Utöver det konkreta syftet att styra branschens mot bättre kunskap och därmed förbättrad produktivitet, kan studien också ha bäring på kompetensförsörjningsfrågan. Anläggningssektorn går genom ett generationsskifte och ny kompetens behöver tillföras. Kompetensförsörjningen är av yttersta vikt för att stärka produktiviteten inom anläggningssektorn. De ungas val av utbildning och yrke sker i konkurrens med andra sektorer. En negativ självbild och svarta rubriker om anläggningssektorn gör inte branschen attraktiv. Således är det, även ur detta perspektiv, av vikt att gå till botten med frågan om den påstådda bristande produktiviteten.

Resultat och effektmål

Studien ska resultera i en förbättrad bild av produktiviteten i sektorn. Detta ska i förlängningen bidra till ett bättre beslutsunderlag för satsningar på framtida innovationer. Då InfraSweden 2030s har en målsättning om förbättrad produktivitet är det av stor vikt att kunna mäta detta. De metoder och data som finns idag är inte rättvisande och det bör ligga i InfraSwedens intresse att förbättra produktivitetsmätningarna i sektorn.

Slutprodukt från projektet är en vetenskaplig publikation i internationell tidskrift samt en gedigen svensk sammanfattning inom ramen för Sveriges Byggindustrier. Därutöver avser vi att kommunicera i fackpress.