Innovativa och hållbara lösningar för att reducera förorening av vägar och vägdagvatten

För att skapa en hållbar transportinfrastruktur är det av största vikt att hindra föroreningsspridning från våra vägar och att detta görs på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Detta projekt avser att ta fram en vägledning för utformning av underhåll av, alternativt inbyggda funktioner i, vägmiljön för att möta den globala miljöproblematiken med mikroplaster och andra föroreningar från vägtrafiken. I våra städer pågår flera stora infrastrukturentreprenader som genererar tung trafik med ett högre slitage av vägbanan och en risk för större nedsmutsning när smuts dras med från byggarbetsplatserna. I denna studie jämförs olika tekniker och metoder för att rena fordon, gator och vägdagvatten från smuts och föroreningar och identifiera de bästa metoderna för att förhindra spridning till omgivande naturmiljö och vatten. Den viktigaste frågeställningen ur ett hållbarhetsperspektiv är: vilken kombination av metoder och tekniker som är mest hållbar och effektiv? Resultatet från projektet kommuniceras, sprids och ger vägledning för att kunna implementera innovativa underhållsmetoder och tekniker.

Det övergripande syftet med detta projekt var att undersöka hur hållbar och effektiv gatusopning, fordonstvätt, sedimentation och alternativa sorptionsfilter, eller kombinationer av dessa, är för att skydda dagvatten och mottagande recipient från förorening av fast material (smuts), mikroplaster, organiska miljögifter och metaller.

Viktiga resultat som projektet gav

Projektets mål har uppnåtts och resultaten publicerats i rapporter, examensarbeten, doktorsavhandling, vetenskapliga artiklar

  • Mål 1: Populärvetenskaplig sammanfattning och vägledning för kostnadseffektiva och hållbara lösningar har publicerats som Chalmersrapport.
  • Mål 2: Studier i fält på gatusopning, fordonstvätt, hjultvätt av entreprenadfordon och alternativa sorptionsfilter har genomförts.
  • Mål 3: MBA har utförts i fallstudier för att identifiera de mest lämpliga metoderna för att rena dagvatten, men också för hjultvätt av entreprenadfordon och olika metoder för att minska nedsmutsning av gator.

Långsiktiga effekter som förväntas

Populärvetenskaplig vägledning sprids i branschen och bidrar till en ökad kunskap om innovativa och hållbara lösningar för att reducera spridning miljögifter, metaller, mikroplaster och nanopartiklar till vägar och vägdagvatten. Följande effekter förväntas:

  1. Frekvent gatusopning av de mest förorenade gatorna i stadsområden införs
  2. Striktare regler kring tvätt av fordon i stadsområden införs vintertid
  3. Frekvent hjultvätt av entreprenadfordon införs
  4. MBA används för hållbarhetsbedömning av åtgärder som syftar till att minska spridning av föroreningar från vägar till dagvatten

Upplägg och genomförande

I projektet har olika fordons-, hjultvätts- och gatusopningsmetoder, respektive end-of-pipe rening av vägdagvattnet genom sedimentation och alternativa sorptionsfilter studerats. Olika metoder och tekniker för att rena fordon, gator och vägdagvatten har jämförts, och de bästa metoderna för att förhindra spridning av smuts, organiska miljögifter, metaller, nanopartiklar och mikroplaster till omgivande naturmiljö och vatten har identifierats med hjälp av multikriteriebeslutsanalys i fallstudier.

Regnig gata i stan

Kort om projektet

Tidplan:

2018/04/18 - 2020/10/06

Projektansvarig:

Chalmers

Projektledare:

Ann-Margret Strömvall
ann-margret.stromvall@chalmers.se

Partners:

Chalmers

NCC AB

VTI Statens Väg- och transportforskningsinstitut

Göteborgs kommun

FRIST kompetenscentrum

Trafikverket

Norska statens Vegvesen

Gryyab AB

Länsstyrelsen i Västra Götaland

RISE

Mer information

Publikationer och bakgrundsmaterial

Slutrapport - Att välja hjultvätts-rutin ur ett hållbarhetsperspektiv. SBUF-rapport 13412

Master’s thesis - Street Sweeping to Reduce Organic Pollutants Sorbed to Small Particles

Master’s thesis - Multi-Criteria Analysis of Sustainable Management Practices for Polluted Road Runoff

Projektpresentation från InfraSweden resultatkonferens 2020

Posterpresentation 2018