Resurseffektivt koordinerat underhåll och förnyelse av gator och VA-ledningar – REKO

För att minska störningar vid anläggningsarbeten i urbana gatumiljöer passar olika aktörer på att genomföra åtgärder samtidigt. På så vis undviks störningar längre fram, men det kan vara mer resurskrävande och klimatpåverkande eftersom de olika infrastrukturkomponenternas livslängd är så olika. I dagsläget sker planeringen av underhåll och förnyelse av gatusektioner på kort sikt med syfte att minska störningar och kostnaderna.

Syftet med detta projekt var att utveckla beslutstöd och arbetssätt som effektiviserar koordinerat underhåll och förnyelse av olika infrastrukturslag så att koordineringen blir så optimal som möjligt, utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Detta projekt kommer att bidra till att underlätta prioritering av åtgärdsinsatser och optimera nyttjandet av olika infrastrukturslags tekniska livslängd. De arbetssätt som skulle tas fram i projektet bidrar till ett effektivare koordinerat underhåll och förnyelse av infrastruktur. Förväntade effekter var att bidra till en mer effektiv användning av ekonomiska resurser och bidra till en hållbar utveckling av infrastrukturen i staden.

Viktiga resultat som projektet gav

En modell och arbetssätt har tagits fram enligt ansökan, för att underlätta koordinering av underhåll och förnyelse av gator och ledningar. Resultatet från projektet inkluderar

1. En rutin i QGIS för att dela upp gatorna i lämpliga segment
2. Ett pythonskript som modellerar fram optimala ”koordineringsfönster” för gator och VA-ledningar utifrån segmenten i 1), och tar hänsyn till investeringskostnader, koldioxidavtryck samt störningar. Fönstret är basen för
3. Det arbetssätt som föreslagits för koordinering av förnyelse och underhåll av infrastruktur.

Långsiktiga effekter som förväntas

Resultat från REKO ger vägledning om när det kan vara rimligt att samordna förnyelseinsatser i gaturummet. Långsiktiga hållbarhetsvinster kan uppnås om ett enkelt koordineringskriterium tillämpas på ett systematiskt och tidseffektivt sätt vid beslutsfattande på kort till medellång sikt. När modellerade faktorer ges samma vikt för en kommun med liknande infrastruktur som Luleå, kommer dessa vinster att vara högst när koordineringskriteriet innebär att en infrastrukturs teknisk livslängd förkortas med max 20 år. Resultaten öppnar upp för nya sätt att arbeta.

Upplägg och genomförande

Tid har lagts på att bygga modellen för att ta fram koordineringskriteriet (koordineringsfönstret). Datainsamlingen begränsades till Luleås bostadsgator och dess VA-ledningar. Skapa arbetsrutin för att dela in indata i segment har varit en viktig del i arbetet likväl som att skapa en kostnadsmatris för olika typer av indata. För data rörande kostnader har även Stockholm Vatten bidragit. Övriga parter har deltagit genom workshoppar och seminarier för att ge feedback på resultaten från modelleringen. I slutskedet har arbetssätt tagits fram.