Ramverk för datadrivet järnvägsunderhåll

Långsam elektrifieringstakt och låg inblandning av biodrivmedel i fossila bränslen innebär att både transportsektorns etappmål för 2030 och det långsiktiga klimatmålet för 2045 riskerar missas (Naturvårdsverket, 2025). Betydande minskningar av transportrelaterade utsläpp i närtid kräver därmed åtgärder som stärker samhällets transporteffektivitet. Järnvägen spelar här en central roll: genom överflyttning av person- och godstransporter från väg till den kapacitetsstarka, energieffektiva och elektrifierade järnvägen realiseras betydande minskningar av växthusgasutsläpp.

Projektet tar fram ett datadrivet ramverk för att definiera, följa upp och prioritera återtag av underhållsskuld på systemnivå.

Syfte och mål

Projektet syftar till systeminnovation genom att skifta det övergripande perspektivet i analys och hantering av eftersatt underhåll inom den svenska järnvägsinfrastrukturen från teknisk till ekonomisk livslängd. Detta genom utvecklingen av ett datadrivet ramverk som både definierar och bedömer omfattningen på eftersatt järnvägsunderhåll, och som samtidigt utgör beslutstöd för att prioritera ett samhällsekonomiskt effektivt återtag. Ramverket kopplas till tillståndsdata och anläggningsinformation för att säkerställa robusta och tillförlitliga bedömningar som bygger på anläggningens utformning och underhållsstatus, medan åtgärdsprioriteringen baseras på livscykelkostnader (LCC) för att styra resurser mot högst nytta per krona.

Projektet har tre mål:

1. Att ge en definition av underhållsskuld samt sätta denna i en nordisk kontext genom kontakter med grannländer för kunskapsutbyte och lärande.
2. Att föreslå en uppföljningsstruktur inklusive specifikation av databehov som möjliggör systematisk uppföljning av hur underhållsskulden förändras över tid.
3. Att knyta samman resultat från tidigare forskningsprojekt och därigenom göra en metodik för samhällsekonomiskt effektiv prioritering av åtgärder av eftersatt underhåll tillämpbar på anläggningsnivå.

Förväntade effekter

Projektets resultat förväntas leda till mer transparenta och samhällsekonomiska prioriteringar (högre nytta per krona) och en mer systematisk uppföljning av hur underhållsskulden utvecklas över tid. Projektets frågeställning är av central betydelse för infrastrukturförvaltare oavsett anläggningstyp och både i ett nationellt och internationellt perspektiv.

Projektets behovsägare

Projektets resultat är framför allt nyttiga för infrastrukturförvaltare (t.ex. Trafikverket) genom en gemensam, datadriven struktur för att definiera, följa upp och prioritera åtgärder för återtag av eftersatt underhåll på systemnivå. Ramverket är även överförbart till andra anläggningstillgångar, till exempel väg, där liknande prioriteringar behöver göras. Regionala/lokala aktörer (till exempel kollektivtrafikmyndigheter och kommuner) kan använda principerna för att prioritera reinvestering och underhåll av egna infrastrukturtillgångar. Ramverket bidrar också till forskning och utbildning genom att tydliggöra praktiska datakrav och kunskapsluckor. Utmaningen med att återta eftersatt underhåll är inte unik för Sverige utan delas av flera europeiska länder. Detta innebär att projektets resultat har en tydlig relevans även ur ett internationellt perspektiv.

Planerat upplägg och genomförande