Mätbara klimatkrav i upphandling för ett hållbart byggande – fokus anläggningsmaskiner

För effekt av klimatkrav i upphandlingar, krävs att kraven går att mäta och följs upp. Det finns en uppsjö av övergripande mål, såsom 70 procentsmålet för transportsektorn till 2030, Trafikverkets mål att minska klimatpåverkan med 30 procent till 2025 jämfört med 2015 och Byggbranschens mål om 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser år 2040 jämfört med 2015. Sådana mål är lätta att stipulera. Problem uppstår istället när målen ska omsättas till faktiska åtgärder. Fossilfritt Sveriges många färdplaner är försök till att överbygga glappet mellan mål och åtgärd. Byggbranschens färdplan (Fossilfritt Sverige, 2018) identifierar upphandling som en nyckel för att uppnå målen i byggsektorn. Även om upphandlingsverktyget inte är ett kostnadseffektivt styrmedel för att uppnå klimatnytta (Lundberg et al, 2009), är det svårt att undgå att klimatkrav i upphandlingar är en pragmatisk väg framåt. Frågan blir då hur offentliga beställare på bästa sätt kan nyttja upphandling för att minska utsläppen och bidra i omställning mot hållbart byggande.

Inte sällan ställs klimat- och miljökrav i upphandlingar som mjuka parametrar. Det innebär att anbudslämnande företag beskriver sin miljöprofil, redogör för ambitionerna kring klimatavtryck anger sin fordonsflotta i anbudet etx. Beskrivningarna poängsätts av den offentlige upphandlaren och nyttjas oftast som ett avdrag på priset för att jämföra anbuden.

Data påvisar att relativa skillnader mellan dessa beskrivningar sällan är utslagsgivande utan det ändå är priset om avgör (Ridderstedt, 2020). Däremot skräms många mindre företag bort, då de inte har resurser att skriva en omfattande klimatstrategi. Det är konkurrenshämnade.

Utöver klimatkravens effekter på konkurrensen finns en överhängande risk det som utlovas inte följs upp. Det är problematiskt ur flera perspektiv. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det leda till att den entreprenör som tar kraven på allvar och tar höjd i sitt anbud inte kommer vinna upphandlingen. Istället vinner entreprenören med lägst anbud som spekulerat i att miljökraven inte kommer följas upp. Utifrån ett klimatperspektiv blir effekten att omställningen till ett hållbart byggande uteblir, då det bara blir fina ord på ett papper.

Trafikverket, som den stora beställaren i anläggningssektorn, arbetar aktivt med att förbättra sina klimatkrav i upphandlingar. Ett steg i rätt riktning är att sätta riktiga pengar på klimatkrav. De har börjat införa bonus och viten från klimatkalkyl i sina kontrakt. En sådan utformning är naturligtvis bättre än ”skönhetstävlingar” enligt ovan. Bonus/vites-modeller kommer dock med egna problem, dels om hur förändringar av projektet ska kompenseras i modellen men även gällande avrapportering av utsläpp.

Drivmedel avrapporteras på övergripandenivå för hela företag till Trafikverket och ibland även på projektnivå. Det som avrapporteras är då inköp av bränsle, vilket inte är det samma som förbränning. Allt är självrapporterat av entreprenörerna, vilket med för att det förbättringspotential i transparensen.

Föreliggande studie avsåg att utforma en upphandlingsmodell som ger entreprenörer och underentreprenörer incitamentet att investera i grön ny teknik. Upphandlingsmodellen skulle baseras på mätbara, transparenta och effektfulla klimatkrav.

Viktiga resultat som projektet gav

Projektets resultat visar att Trafikverkets upphandlingsmodell inte ger entreprenörerna eller underentreprenörernas incitament att gå längre än 15 procent utsläppsreduktion mot ett basscenario. Utvärderingen av anbud sker på lägsta pris, vilket innebär att ett dyrare anbud med en lägre klimatpåverkan vinner inte upphandlingen. Det främjar inte gröna entreprenörer som vill investera i hållbar ny teknik för omställningen mot ett hållbart byggande.

Långsiktiga effekter som förväntas

Projektet är att betrakta som ett första steg i att utveckla upphandlingsmodeller underifrån. Först ut är anläggningsmaskinerna, men därefter finns materialval och andra utsläppskällor i byggandet. Det är något som på sikt kan gynna hela branschen.

Upplägg och genomförande

Projektets analyser utgick från en granskning av Trafikverkets riktlinjer kring upphandlingskrav för klimat. Resultatet har sedan stämts av med både entreprenörer och underentreprenörer, både i referensgruppen men även i bilaterala intervjuer. Ett publikt seminarium har också genomförts och rapporten har presenterats hos Konjunkturinstitutet.