GaPS identification and training
Projektet syftade till att utveckla baskunskapsstrukturen och teknisk infrastruktur för spel och deltagande simulering inom programmet InfraSweden2030 som ett nyckelsteg i att göra metoderna tillgängliga för infrastrukturbranschen.
Viktiga resultat som projektet gav
Projektet hade 3 mål:
- Att tydligt identifiera potentialen för utbyggnaden av GaPS i denna sektor.
- Att anpassa en verktygslåda (ProtoWorld) normerna i branschen för att ge lågt hängande frukt för första utbyggnaden av GaPS.
- Att bygga upp kunskap om GaPS i branschen.
Avslutande har samtliga mål uppfyllts, även om det är uppenbart att upplevelse av brådskande ännu inte finns i branschen, och inte heller är dataström redo. Det är därför lämpligt att skjuta upp GaPS investeringar tills digitalisering och förståelse komplexitet har främjat.
Långsiktiga effekter som förväntas
Upplevelse av behovet och potentialen finns ännu så länge inte i denna bransch. Dessutom är befintlig data från industrin mycket begränsad och bristfällig för att kunna använda simuleringsverktyg. Digitalisering av industrin måste utvecklas ytterligare.
Upplägg och genomförande
Främsta prioriteringar identifierades: 1) Utbildning av projektledare och yrkesverksamma inom komplexa interaktioner med hjälp av spel som simuleringar. 2) Interaktion mellan (urbana) intressenter och projektledare för att skapa kommunikation och insikter om de olika stegen i byggprocessen , baserat på visualiseringar som följer av en digital design process. 3) Experimenterande med modernisering av den interna organisationen av byggföretag och statliga myndigheter genom nedsänkning av nyckelpersoner i en datarik miljö som öppnar för experiment med roller.
Ett team från KTH ledde steg ett och genomförde olika workshops, som både var informativa för intressenterna och för forskarna om att identifiera nyckelpotentialen.
För mjukvaran utökades ProtoWorld-spelmiljön, långt bortom projektets ekonomiska begränsningar. KTH kunde dra nytta av ett EIT Digital-projekt för att betala för denna implementering. Mjukvaran har släppts i allmän egendom på GitHub. En kurs anordnades och nyckelexperter bokades in för en 2-dagars intensiv utbildning.
Kort om projektet
Tidplan:
2015/12/15 - 2016/11/10
Projektansvarig:
KTH
Projektledare:
Sebastian Meijer
smeijer@kth.se