Förstudie om cirkulär gatubelysning

Bara Trafikkontoret Stockholm, Göteborg och Trafikverket äger ungefär 500 000 armaturer. Trafikkontoret Stockholm byter årligen ut cirka 6 000 armaturer. Hela Sveriges armaturbestånd uppskattas ligga runt 2 miljoner armaturer.

I samband med utbytet till LED-belysning med helt integrerade komponenter förväntas alltfler armaturer behöva kasseras i förtid. Medan ljuskällan kan ha en livslängd på upp till 25 år, varierar drivdonens livslängd vilket påverkar armaturers faktiska livslängd stort. Det är enklare att kassera armaturerna och installera nya än att byta ut enskilda komponenter. Detta kommer leda till ett stort svinn av material för att armaturer kasseras innan de nått sin livslängd. Vidare behöver återvinningen av ex. aluminium utvecklas för att möjliggöra användandet av återvunnet aluminium i nya armaturer. Denna utmaning är likadan för flera aktörer som arbetar med gatubelysning inom Sverige och EU.

Viktiga resultat som projektet gav

Projektets övergripande syfte är att minska gatubelysningens klimatpåverkan och materialbehov, genom att öka cirkulariteten i värdekedjan. Målet har varit att undersöka realiserbarheten av nya affärsmodeller och ny produktdesign för offentligt förvaltad gatubelysning, avseende affärsekosystem, organisatorisk påverkan, samt uppskatta ekonomiska- och miljömässiga effekter.

Långsiktiga effekter som förväntas

Förstudien har bidragit till en förbättrad kunskapsbild om hinder och möjligheter för att åstadkomma mer cirkulär gatubelysning. Armaturer är relativt långlivade och åtgärder handlar om att säkerställa att produkterna är motståndskraftiga mot externa faktorer så att de kan användas så länge som de är designade att göra, samt att använda belysningen mer ändamålsenligt. Projektet har funnit att begreppet cirkulär är för omfattande för att användas i sin helhet och föreslår att begreppet bryts ner till mindre beståndsdelar för att enklare kunna ta steg i en mer hållbar riktning.

Upplägg och genomförande

Förstudien inkluderade en omvärldsbevakning av liknande utmaningar och tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer med projektaktörer, workshops både fysiskt och digitalt, samt beräkningar av den ekonomiska och miljömässiga potentialen med inspel från projektaktörerna.