Regelverk och affärsmodeller för innovation som rör transportinfrastrukturen

Mål, syfte och förväntad nytta

Projektet syftar till att skapa ett systematiskt lärande som samlar och analyserar resultat och erfarenheter från tidigare InfraSweden-projekt för att förstå vilka hinder och möjligheter som finns inom regelverk och affärsmodeller för innovation i transportinfrastrukturen. Genom att fördjupa förståelsen för hur riktlinjer och affärsmodeller påverkar möjligheten att implementera nya lösningar ska projektet stärka förutsättningarna för innovation och systemförändring. Med avstamp i InfraSwedens omfattande projektportfölj ska projektet genomföra en systematiserad analys av kritiska hinder samt ta fram rekommendationer som kan användas i pilotinitiativ eller befintliga samverkansplattformar. Arbetet omfattar även att etablera en fördjupad dialog mellan bransch, myndigheter och beslutsfattare för att skapa en gemensam bild av vilka hinder som är mest betydelsefulla och hur de kan hanteras. Projektet förväntas därigenom bidra till ett mer innovationsfrämjande ekosystem, med ökad implementering av lösningar som stärker klimatnytta, produktivitet och hållbarhet. Det ska också leda till förbättrade policyunderlag och stärkt samverkan inom sektorn, vilket på sikt kan minska implementeringsgapet och skapa mer ändamålsenliga och flexibla ramverk för framtidens transportinfrastruktur.

Projektets behovsägare

Behovsägarna i projektet utgörs framför allt av de aktörer som ansvarar för, påverkar eller verkar inom ramen för de regelverk och affärsmodeller som styr svensk transportinfrastruktur.

• Infrastrukturhållare – Trafikverket, kommuner och regioner
• Branschorganisationer
• Entreprenörer
• Akademi
• Näringsliv – leverantörer av tekniska lösningar
• Beslutsfattare

Centrala behovsägare är Trafikverket, kommuner och regioner – aktörer som både utvecklar, förvaltar och upphandlar infrastruktur och därför direkt påverkas av hur regler och affärsstrukturer utformas. Dessa organisationer har ett stort behov av att kunna implementera nya lösningar som bidrar till klimatneutralitet, ökad produktivitet och bättre resurseffektivitet, men möter ofta hinder i form av föråldrade processer, tröga regelverk eller otillräckligt flexibla upphandlingsmodeller.

Till projektets behovsägare hör även branschorganisationer, entreprenörer, forskningsmiljöer och företagsaktörer som utvecklar innovativa lösningar för byggande, drift och underhåll av infrastruktur. För dessa aktörer innebär dagens regelverk och affärsmodeller ofta begränsningar som gör att lovande innovationer fastnar innan de når implementering. Genom projektet får de en struktur för att synliggöra vilka hinder som är mest kritiska och för att bidra med sina erfarenheter i form av data, dialoger och praktiska exempel.

Behovsägare är också myndigheter och politiska beslutsfattare, som har mandat att förändra regelverk, standarder och styrmodeller. Projektets resultat ger dem ett konkret kunskapsunderlag för att utveckla styrning och policy som bättre stödjer innovation och hållbarhetsmålen. Sammantaget representerar projektets behovsägare hela innovationskedjan – från utvecklare av nya lösningar till de aktörer som ska upphandla, reglera och förvalta dem i praktiken. Det är denna bredd som gör projektet relevant och nödvändigt för att skapa ett mer innovationsfrämjande ekosystem inom svensk transportinfrastruktur.

Planerade arbetspaket och förväntade leveranser

Projektet består av fem arbetspaket som tillsammans ska ge en fördjupad förståelse för hur regelverk och affärsmodeller påverkar möjligheterna att genomföra innovationer inom transportinfrastrukturen. Projektet har tre centrala leveranser: en kartläggningsrapport, policybriefs och en rekommendationsrapport som stärker förutsättningarna för att innovationer ska nå implementering i svensk transportinfrastruktur.

AP1: Kartläggning av hinder och möjligheter

Arbetet inleds med en kartläggning där tidigare InfraSweden-projekt och intervjuer med branschaktörer analyseras för att identifiera återkommande hinder och framgångsfaktorer. Resultatet sammanställs i en kartläggningsrapport som utgör projektets faktagrund.

AP2: Dialog och policyråd

Därefter genomförs riktade dialoger med bransch, myndigheter och beslutsfattare. Genom rundabordssamtal och workshops diskuteras dels vilka hinder som kan hanteras inom dagens system, dels vilka som kräver förändringar i policy eller styrning. Arbetet mynnar ut i policybriefs med mottagaranpassade rekommendationer.

AP3: Förslag till befintliga samverkansplattformar

I ett tredje arbetspaket fokuserar projektet på att stärka befintliga samverkansplattformar. Genom en workshopserie identifieras vilka plattformar som har störst potential att fungera som katalysatorer för innovation och vilka utvecklingsbehov som finns. Leveransen blir en rekommendationsrapport för hur plattformarna kan vidareutvecklas.

AP4: Kommunikation och förankring

Kommunikation och förankring sker löpande under projektet via nyhetsbrev, möten och publikationer. En kommunikationsplan tas fram och projektet avslutas med ett seminarium där resultat och rekommendationer presenteras.

AP5: Projektledning

Projektledning säkerställer planering, koordinering och kvalitet genom hela genomförandet.