Ändamålsenlig organisation och finansiering av transportinfrastruktur för högre innovationsgrad

Transportinfrastruktur är kritisk för samhällets funktion. Brister i kapacitet, utformning eller drift ger ofta omedelbart negativa konsekvenser för medborgare och näringsliv, men påverkar även samhällets effektivitet på lång sikt.

De senaste årtionden har olika studier och utredningar pekat på en bekymmersam utveckling av dynamiken och innovationsförmågan inom planering, utformning, anläggning och drift av väg- och baninfrastruktur (SOU 2012:39, SOU 2015:42, Trafikverket, 2019).

Bygg- och anläggningsindustrin produktivitet har inte utvecklats i samma takt som andra sektorer (Regeringen, 2023). Problemet ligger i en lägre innovationstakt, sämre flöde av data och information genom värdekedjan, svaga systemintegrationer i verksamhetsprocesserna och betydligt lägre automationsgrad.

Sverige står inför att anpassa transportinfrastrukturen till nya mobilitetstjänster, elektriska och autonoma transportflöden, klimatneutrala material och arbetsmetoder, samtidigt som prioriteringen av våra allmänna ekonomiska resurser hårdnar. Till detta ska läggas det ökade behovet av att skydda infrastruktur utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv. För att klara dessa utmaningar krävs nytänkande och innovationskraft. Det finns således ett behov av reformer för transportinfrastrukturbyggande.

Projektet inriktade sig på att kartlägga organiserings-, ägande- och finansieringsformer för transportinfrastrukturbyggande i de nordiska länderna. Syftet var att

1. fånga erfarenheter från flera länder
2. reducera risken för politisering på nationell genom att utveckla internationella kontakter som kan bidra inom detta område samt att fördjupa det framtida samarbete mellan länderna.

Viktiga resultat som projektet gav

Studien har kartlagt likheter och skillnader i de nordiska ländernas organiserings-, ägande- och finansieringsformer för transportinfrastrukturbyggande. Sverige och Finland har en trafikmyndighet, medan Norge och Danmark har flera beställarmyndigheter. Svenska Trafikverket är med marginal den största organisationen. Initiativ som Sund & Bält i Danmark och Nye Veier i Norge har uppvisat goda resultat. Samtliga länder brottas med bristande produktivitet och har ett begränsat nyttjande av OPS.

Långsiktiga effekter som förväntas

Alla nordiska länder står inför liknande utmaningar med att organisera och finansiera transportinfrastruktur som behövs för att nå fastställda transportpolitiska, klimatpolitiska och säkerhetspolitiska målsättningar. Frågor om hur ägarskapet bäst organiseras, hur kostnaderna kan finansieras och hur leverantörsmarknadens effektivitet kan utvecklas, är högaktuell inom alla nordiska länder. Det behövs en ökad vitalitet, innovationskraft och för att påskynda en effektiv transformation som baseras på nya hjälpmedel och affärsmodeller.

Upplägg och genomförande

Studien är utförd genom fysiska och digitala intervjuer med representanter från de nordiska länderna. Basen för intervjuerna och hypoteserna kommer från tidigare forskningsresultat. Till studien har även en svensk referensgrupp kopplats.