Förbättrad produktivitet inom anläggningssektorn

Bygg- och anläggningssektorn kategoriseras inte sällan som en bransch där konkurrensen har potential att stärkas. En väg framåt är att underlätta för små- och medelstora (SME) företag. Det kräver kunskap om dessa aktörer. Forskningen gällande SMEs förutsättningar lyser dock med sin frånvaro. Studier om den svenska anläggningssektorn berör nästa uteslutande relationen mellan beställare och huvudentreprenör. Större delen av SME:er agerar som underentreprenörer. Relationen mellan huvud- och underentreprenör (oftast två privata aktörer) är obeforskad. Föreliggande studie fokuserar således på dessa aktörer och deras förhållande till varandra.

Den stora skillnaden mellan en offentlig och en privat beställare är möjligheten att förlita sig på återupprepade spel som garant för slutproduktens kvalitet och kostnad. Lagen om offentlig upphandling (LOU) medför att den offentliga beställaren inte kan skriva kontrakt utan slutdatum. Trafikverket måste med jämna mellanrum på nytt upphandla sin leverantör. Det ska ske på ett transparent, konkurrensneutralt och objektiv sätt, i syfte att försäkra sig om kostnadseffektivt användande av skattemedel – dvs att det mest effektiva företaget vinner upphandlingen. Således, omprövas anbudsgivarna neutralt i varje ny upphandling.

Förfarandet skiljer sig mot den privata beställaren som är fri att teckna avtal med vilken leverantör som helst, utan slutdatum och på vilka grunder företaget finner lämpliga. Ett kontrakt utan slutdatum förser leverantören med incitament att göra ett bra jobb (läs låg kostnad och hög kvalitet) baserat på lockelsen om framtida uppdrag. Litteraturen beskriver detta som ett självuppfyllande kontrakt (Grossman and Hart, 1986). Ett strategiskt och långsiktigt kontrakt har fördelar för både beställaren och dess leverantören, då de bla slipper lagstiftade transaktionskostnaderna av LOU.

Möjlighet till upprepade spel och självuppfyllande kontrakt, kan vid första anblick betraktas som ett lämpligt sätt för den privata beställaren att styra relationen med sin underentreprenör. Det är en rimlig hypotes att privata beställare i första hand prioriterar denna typ av mekanismer framför formella upphandlingar. Föreliggande studie avser att kartlägga hur företagen i anläggningssektorn kontrakterar sina underleverantörer. Nollhypotesen är att; de större företagen i den svenska anläggningssektorn arbetar med strategiska och långsiktiga relationer mot sina underentreprenörer. Antitesen kan uttryckas som att; underentreprenörerna upphandlas på lägsta pris för varje nytt projekt.

Det finns argument för både rigida kontrakt och mer relationsbaserade. Ett första steg, som tas i denna studie, är att kartlägga hur kontraktsformerna mellan huvudentreprenör (HE) och underentreprenör (UE) på den svenska anläggningssektorn påverkar möjligheterna för innovationer.

Viktiga resultat som projektet gav

Syftet med projektet var att ta fram en konkret modell för hur samhällsekonomiska aspekter kan inkorporeras i upphandling av väginvesteringar. Målet är att ge entreprenörerna incitament att finna innovativa trafiklösningar som tar hänsyn till samhällsekonomiska värden. Forskningen har teoretiskt utvecklat en ny kontraktsform, förseningsavgifter och även tagit fram förslag på konkreta texter till kommuners och Trafikverket förfrågningsunderlag vid vägarbeten.

Långsiktiga effekter som förväntas

Projektet har resulterat i en genomgående analys och konkret utformning av en förseningsavgift i vägentreprenader. Förslag på konkreta skrivningar till ett eventuellt förfrågningsunderlag är framtagna. I förlängningen finns potential för vägentreprenörer att utveckla innovativa trafiklösningar (läs mindre förseningar), möjligheter som inte finns med rådande kontraktsutformningar. Utöver intresse från praktiker (läs upphandlare) har även studien rönt intresse ur ett rent vetenskapligt perspektiv med en studie för internationell publicering.

Upplägg och genomförande

I nära samverkan med projektets styrgrupp har föreliggande projekt genomförts. Utöver tre styrgruppsmöten och en forskarworkshop har även projektledaren träffat flera av styrgruppsmedlemmarna bilateralt. Tack vare tips från styrgruppen har projektledaren besökt ett flertal entreprenörer och beställare för att säkerställa förslagets relevans. Studien, som innehåller en simulering av trafiken av Stadsgårdsleden i Stockholm, har även presenterats vid en akademisk konferens (ITEA) för att säkerställa vetenskaplig kvalitet.

Viktiga resultat som projektet gav

Projektet syftade till att identifiera och ta fram implementerbara åtgärder för produktivitetsförbättringar gällande upphandling och kontraktsutformning i anläggningssektorn för underentreprenörer och konsulter. Det övergripande målet är att stimulera innovationer. Syftet har uppnåtts i två vetenskapliga studier och nästa steg är att beställarorganisationerna ska agera.

Långsiktiga effekter som förväntas

Forskningen har påvisat kontraktuella hinder för, de ofta förbisedda men så viktiga aktörerna, konsulter och underentreprenörer i anläggningssektorn. Gällande underentreprenörerna handlar det om för korta kontrakt och för konsulterna utgörs hindren av lagstiftning och ersättningsformer gällande vägplan. För att förse dessa aktörer med incitament att bidra till förbättrad produktivitet bör dessa hinder ses över från beställaren som utformar kontrakten.

Upplägg och genomförande

Arbetet har genomförts i nära samarbete med referensgruppen. Referensgruppens sammansättning har representation från samtliga aktörer i anläggningssektorn. Utöver inspel i analysen har gruppen också ansvarat för utformningen av forskningsfrågorna, vilket utgör en garant för forskningens relevans. Metodmässigt antas ett nationalekonomiskt och kontraktsteoretiskt perspektiv till frågeställningarna. Data inhämtas från officiell statistik, dokumentstudie och intervjuer.