Underjordiska rörledningar och järnvägsinfrastruktur – Konsekvenser och begränsning av ledningsbrott
Underjordiska rörledningar är en väsentlig del av transportinfrastrukturen globalt och i Sverige. Skador som uppkommer på rörledningar som korsar järnvägsvallar och åtföljande ledningsbrott får stora konsekvenser för samhället och industrin både vad gäller direkta och indirekta kostnader. skadorna som uppkommer på ledningar genom banvallar är sker genom komplexa processer som påverkas av många faktorer, både statiska (t.ex. rörmaterial, rördiameter, ålder och jordarter) och dynamiska (t.ex. trafikbelastning och andra omgivningsfaktorer). Därför är en kontinuerlig och korrekt tillståndsbedömning av ledningar genom dessa banvallar väsentlig för drift- och underhåll.
Syftet med denna studie var att identifiera felmoder och dess konsekvenser där ledningsnätet korsar järnvägen. Dessutom skulle projektet att identifiera lämpliga tekniker och metoder för tillståndsövervakning, diagnostik och prognostisk för att kunna sätta in rätt åtgärder för att förlänga livslängden i nuvarande infrastruktur.
Felmoderna skulle analyseras och klassificeras med hjälp av historiska feldata och kvalitativ data från intervjuer med infrastrukturförvaltare. Dessutom skulle analyser utföras för att identifiera konsekvenserna av rörledningsbrott och undersöka bakomliggande rotorsaker. Baserat på analysen av felmoder, skulle genomföras prediktiva analyser för att främja tillståndsbedömning och strategier för underhåll av rörledningar. Lösningar för reparation, utbyte och modifiering skulle också rekommenderas för att öka driftsäkerheten i ledningsnätet och minska riskerna och driftkostnaderna för rörledningar som korsar järnvägsbanvallar.
Viktiga resultat som projektet gav
Projektet har uppnått följande mål, vilka beskrivs i slutrapporten:
- Identifiera och undersöka orsaker till fel rörledningar
- Analysera felorsaker
- Föreslå tekniker för tillståndövervakning och verktyg för diagnostik (feldetektering och felidentifiering) samt förutsäga tid till nästa fel.
- Föreslå tekniska lösningar för att bygga och underhålla underjordiska rörledningar under vägar och järnvägar.
Långsiktiga effekter som förväntas
Följande effekter förväntas:
- Bättre förståelse för felkorrelation mellan järnvägar och rörledningar i tvärsnitt.
- Reducera drift och underhållskostnader för rörledningar och transportinfrastruktur
- Reduce avbrott i trafikinfrastrukturen. Få mindre avbrott i närliggande affärer, samt spara energi och resurser.
- Dessutom kommer utnyttjande av föreslagna tillvägagångssätt leda till bättre service till kunderna, till exempel alla kommuner som har järnvägsinfrastruktur i deras områden, Trafikverket och vattenförsörjning och byggföretag.
Upplägg och genomförande
Studien baserades på kvalitativ bedömning av tillstånd och expertutlåtanden som samlades in genom två uppsättningar av enkäter och intervjuer med vatten och avloppsvattenavdelningar i kommuner, vatten- och avloppsföretag samt Trafikverket databaser. Frågeformulär delades ut till de 291 kommunerna i Sverige. Failure Mode and Effect Analysis (FMEA) utfördes för att identifiera dominanta haverier vid dessa avgränsningar (tvärsnitt med järnvägsinfrastruktur).
Kort om projektet
Tidplan:
2016/10/01 - 2018/11/16
Projektansvarig:
Luleå Tekniska Universitet
Projektledare:
Amir Garmabaki
amir.garmabaki@ltu.se
Partners:
LTU
Aarsleff Rörteknik AB